Farfar
Kjell Lennart Karlsson
Född den 17 Dec 1941 i Skene.
Son till John Gunnar Karlsson född den 15 Oktober 1921 i Horred och Gunvor Ella Henny Odqvist född den 21 Februari 1921 i Od.
Hej!!
Jag heter Emma Hagberg. Här kan du följa min släkt från nutid till vikingatid. Det är min pappa, Björn Hagberg som byggt sidan och gjort forskningen.
Du måste ansöka om ett medlemskap för att kunna ta del av sajten. Det kan du göra här.
Detta på grund av EU's GPDR lag. Ange i kommentarsfältet varför du vill bli medlem och på vilket sätt du är släkt. Om detta inte anges kommer förfrågan avvisas.
Mycket nöje.
Ätten Winblad von Walter kan följas längre tillbaka i tiden. Karl Ludvig (se "22" sidan 26) var son till kapten Johan Ludvig Winblad von Walter och Lovisa Ström. Johan Ludvig dog 1843. Han hade en broder, löjtnant Henrik Vilhelm, g.m. Karolina Fahlén. Hans fader hette Gustaf.
Utdrag ur adelskalendern av år 1910: Winblad von Walter. Adliga ätten n:r 1127. – Adlad 24/1 1688? intr. 1689.
Ätten härstammar från Finland. Överstelöjtnant vid Västerbottens regemente. Henrik Walter född i Mecklenburg, adlades 1688 jämte sin måg, häradshövdingen Henrik Larsson Winblad, vilkens far var kyrkoherden i Sibbo församling Lars Pampinaeus eller Winblad, den förre – viFinlands nationalbiografilken dog utan söner – med namnet von Walter, den senare med namnet Winblad von Walter.
Vi Odqvistare härstammar alla från glasmästaren Sven Persson i Od, som 1783 tog sig efternamnet Odqvist. Tillsammans med sin maka Gunnur fick han sex barn som nådde vuxen ålder och som tog namnet Odqvist vidare. Vi vet att vi för närvarande är minst 2 100 personer (säkert långt fler – släkten är ännu inte fullt ut kartlagd) som är ättlingar till Sven och Gunnur. Somliga av oss heter Odqvist, andra inte, men vi är alla Odqvistare. På bilden syns Anders Gustav Odqvist blåsa återsamling i Gevärspipan.
Hagberg är ett gammalt soldatnamn som så många andra namn i Sverige, Det var Salomon August Johansson, soldat nummer 897 i sexdrega som först fick namnet. Släkten har varit soldater i många generationer. Bland annat under namnet Mood. På bilden syns Gustav Sigismund Hagberg. Grundare av Hagbergs lådfabrik i Borås som senare övertogs av min pappas morfar, Bruno Hagberg.
Grelsby kungsgårds historia och kulturhistoriska värde Grelsby kungsgård eller kungsladugård, är en av Ålands mest historiebetingade platser och ett i särklass viktigaste jordagods i landskapet. Den historiska dimensionen och den obrutna, drygt 700-åriga verksamheten på gården gör Grelsby till ett omistligt kulturarv. 1300-tal På 1300-talet fanns i Grelsby, i Finströms socken på Åland en gård, som 1351, till följd av ett rättsfall, övergick till kronans ägo. Kung Magnus Eriksson kallade detta år gården för Curia nostra Gregorisby. Benämningen curia tolkas vanligen som beteckning för en gammal centralort med funktion av kungligt förvaltningscentrum, med andra ord kungens ämbetsgård. De storslagna åtta gravfält som ligger i och runt omkring Grelsby, bl.a. Stenhagen med sina 75 högar, Ladugårdsbacka eller Mangelbo, tyder på en ännu äldre bosättning och gårdsbildning inom området. Det är inte uteslutet att kung Magnus Eriksson hade vistats på sin Grelsby gård i Finström i samband med Ålandsbesöken. 1400-tal Under 1400-talet omnämns främst två frälsesläkt i samband med Grelsby gård, släkten Sluk och Lapp. Häradshövdingen Henrik Jönsson Slukfanns här i slutet av seklet. Nils Jönsson Sluk förmodas ha förnyat (byggt?) en del anläggningar på Grelsby i samband med sitt gifte med den adliga Karin Henriksdotter Fleming Karins kusiner, Erik och Ivar, var båda riddare och riksråd och hörde till Sveriges högsta maktskikt. Ivar Flemming fick åren 1524-1537 från Gustav Vasa hela Åland som förläning och därmed innehade Grelsby gård under den perioden.
Källa: Wikipedia och Adelskalendern
Dansk ridefogde från Holstein, slottskrivaren på Bohus, befallningsman och sedermera kronofogde i Norrviken, Bohuslän. Godsförvaltare. Innehade 1639 de tre Brobergs-gårdarna i Bro (O). Begravd i Tanums kyrka. Fogden Påvel Nilsson var den siste danske fogden i Norrviken. Tidigare litteratur sade att han skulle ha avlidit 1666, men detta är inte fallet. Det framgår vid studier av domboken för Tanums härad att Påvel Nilsson vid tinget 26/9 1670 i Hede kräver sina rättigheter av bönderna men vid tinget 22/4 1672 nämns han som salig dvs död. Han var då ca 80 år gammal. Påvel Nilsson härstammade från Kungälv och var sannolikt son till den framgångsrike och rike danske fogden i Ale och Flundre härad Nils Pedersson (enligt Lantz). Påvel Nilsson började sin bana som slottskrivare på Bohus fästning, senare förordnades han till fogde i Norra Bohuslän.
Fänneslunda säteri bildades av de tre gårdarna Bregården, Stommen och Storegården i Fänneslunda kyrkby ca 1682 av landshövdingen Henrik von Vicken. Säteriet har haft många ägare, däribland von Vicken och Posse, von Knorring och Sundler. Den sistnämnde byggde dagens mangårdsbyggnad ca 1830 då det gamla huset brann.
_copy.jpg)
Casper och hans hustru Johanna kom att omtalas som ”ett välsignat husbondfolk”. Det berättas också att ingen av godsets invånare behövde lida nöd. Fattades det mat, kläder eller pengar kunde man gå fram till herrgården och få hjälp. Saknades det mat att skicka med torparbarnen till skolan kunde dessa gå förbi herrgårdsköket och äta sig mätta och även få med mat till skolan.Ibland flockades barnen vid köksdörren i stora hopar och pigorna försökte schasa bort dem men då läxade ”kära mor” som Johanna kallades upp dem och uppmanade dem att istället ge barnen var sin smörgås. Om någon torpare blev sjuk och det kanske behövdes både läkare och medicin så ordnade Casper detta.
Det sades om Casper att han var så rik att han ägde flera tunnor guld.
Med den stora sjösänkningen som gjordes väntade dock andra tider. Sjösänkningen påbörjades 1873 och berörde flera sjöar och bäckar i Fänneslunda, Varnum, Rångedala, Tärby och Gingri socknar. Tanken med det hela var att få ny odlingsbar mark. Casper Odqvist kom att bli den drivande kraften i projektet. Bolaget Rångedala sjösänkningsbolag bildades där Casper blev ordförande. Arbetet påbörjades vid By kvarn i Gingri genom att gräva om Viskans åfåra över Ön i Tärby och Finnekumla by i Rångedala och vidare till Marsjöarna i Varnum. En kanal grävdes sedan till Mellsjön och vidare upp till Klevasjöarna och Fänneslundasjön. Det var hundratals hektar våtmark som försvann och hela landskapsbilden mellan Gingri och Varnum förändrades. Arbetet sysselsatte ett par hundra arbetare, mest bygdens folk. Man grävde med spade och spett och körde bort jorden med skottkärror. Med brist på arbetskraft och i början även okunnig arbetsledare drog dock arbetet ut på tiden som var beräknat ta två år men som istället genomfördes på elva år. Därmed blev också kostnaderna alltför stora. Utgifterna hade beräknats till 90 000 riksdaler och då lånade staten ut hälften. När arbetet var klart hade det kostat 140 000 riksdaler. Banker hade nu fodringar i sänkningsföretaget och många av de bönder som gått i borgen tvingades gå ifrån sina gårdar. Däribland Casper Odqvist som gjorde konkurs 1886. De som var med om att utföra och bekosta arbetet med sjösänkningen i det som kom att bli sjuhäradsbygdens största sjösänkningsprojekt slutade i ekonomisk ruin men de som kom efter fick ta del av vinsterna i form av större skördar.
Gården fortsatte i släktens ägo då Caspers kusin, Gustav Odqvist ropade in gården på auktion. 1893 sålde Gustav gården och den gick ur släkten.
Källa: Odqvist släktförening.
Långsvedjan nämns första gången i 1832-1842 års husförhörslängd och första torpare var Andreas Andersson, född 1798 i Vänga, och Cathrina Andersson, född 1800 i Hedared.
Den siste torparen var Otto Olsson Dahl, född 1874 i Lagmansered, och hans hustru Maria Elisabet Karlsdotter, född 1872 i Gällstad.
Efter Dahls död köptes Långsvedjan av Ivar Werners sterbhus, Torbjörntorp.
Källa: Fristads hembygdsförening.
1877 kom Kasper Andreasson, som var min pappas morfars morfar, född 1846 i Ornunga till Långsvedjan med sin fru Emma Charlotta Johannesdotter född 1851 i Fristad som torpare. Kasper dog 1898. Emma bodde kvar på gården till 1908 då hon och några av barnen flyttade in till Borås. Här föddes alla barnen, utom Emil Johansson, som var adoptivson till Kasper. 2 av barnen, Sven Harald och Algot Natanael emigrerade till Amerika. Sven blev där skjuten till döds. Misstagen för "gangster". Min pappas morfars mamma, Julia Lavina föddes här den 26 Maj 1887.
Julia's enda syster som nådde vuxen ålder, Hilda Maria flyttade till Stockholm och arbetade där hos familjen Koch och även en period på slottet.
Den äldste med visshet kände medlemmen av släkten i Sverige är Peder Fleming, omtalad 1366–1406 och inkommen till Sverige med Erik av Pommern. Från denne stammar dels en äldre finländsk ättegren, vilken Erik Joakimsson Fleming tillhörde, vilken dog ut med friherre Johan Fleming, som på hertig Karls befallning halshöggs i Åbo 1599, dels en yngre ättegren, huvudsakligen bosatt i Finland.[9] Den yngre ättegren introducerade på riddarhuset 1625, och en gren upphöjdes 1654 till friherrar av Lais. Den friherrliga ätten utslocknade 1786 och den adliga 1825.[9] År 1651 erhöll en annan gren friherrlig värdighet under namnet Fleming af Liebelitz, en ätt som ännu fortlever och även introducerades på Finlands Riddarhus år 1818, men där den är utdöd sedan 1880. En gren av denna ätt upphöjdes till grevligt stånd 1687, men utslocknade 1729. Claes Adolf Fleming af Liebelitz upphöjdes även han till greve 1818, men slöt själv sin ätt.
Född den 20 september 1847. Son till Carl Fredrik Winblad Von Walter och Cecilia Persdotter. Cecilia arbetade som piga hos Carl Fredrik och Olof Johan föddes som "oäkting". Vet att det råder olika meningar om huruvida Carl Fredrik är fadern, men jag har i min ägo några dedikationer från Henrik August Simeon Fredrik Winblad Von Walter som var Carl Fredriks äkta son. Där skriver han att "Ingegärd Andersson äger nu dessa böcker som ett minne av hennes morfars bror". Ingegärd som är min pappas mormor var alltså dotterdotter till Olof Johan. Har nu fått flera bekräftade DNA matchningar som visar att jag är släkt med Winblad von Walter.
Johannes Odqvist och Sven Pehrsson var hälftenägarna till Ljunga kvarn som ligger vid Nolån, förbindelsen mellan Sandsken och Norra Sämsjön. Till kvarnen kom bönder från trakten för att mala säd och därmed var det en livlig hästtrafik till och från kvarnen. Bönder med sädessäckar stod i kö för att vänta in av- eller pålastning. Därmed var kvarnen inte endast en arbetsplats utan också en samtalsplats för att ta del av vad som hände i bygden..
Son till John Gunnar Karlsson född den 15 Oktober 1921 i Horred och Gunvor Ella Henny Odqvist född den 21 Februari 1921 i Od.
Dotter till Bruno Herbert Hagberg, född den 25 Maj 1913 i Borås och Göta Ingegärd Andersson född den 18 Maj 1918 i Forsa.
Son till Frans Holdo Johansson född den 6 Oktober 1887 i Göteborg och Teresia Antoinette Larsson född den 3 Februari 1891 i Örgryte.
Dotter till Herbert Anatollius Holmström född den 24 November 1901 i Bromarf, Finland och Aili Ingeborg Bergman född den 11 Mars 1904 i Bromarf, Finland.
Modersocken i Wedens härad af Elfsborgs län, 1 mil n.n.o. från Borås stad, uppgifves hafva en areal af 7,521 tunnland, af hvilka 1,275 äro sjöar och kärr. Bland sjöar märkas: Artingen, af en kvarts mils längd, och Öresjö, af en half mils längd, uti hvilken den genom socknen löpande Öre elf faller ut; denna å, äfven kallad Risa-elf, antager efter utloppet ur sjön namnet Wiskan.
Modersocken i Norra Helsinglands fögderi, omkring södra stranden af sjön Södra Dellen, genomskuren af den från Huddiksvall till Dellensjöarna löpande jernvägen, uppgifves hafva en areal af 64,499 tunnland, af hvilka 10,300 äro sjöar och kärr. Skogstillgången är ringa och knappt tillräcklig för behofvet. Inom socknen ligga de s. k. Forssa-vattnen.
Härad i Elfsborgs län, innehåller 1 31,729 tunnland, af hvilka 10,178 äro sjöar och kärr. Inom häradet upprinner ån Nossan och dess största sjö är Sämbsjön. Här förspordes natten mellan d. 29 och 30 September 1828 en jordskakning, som på vissa trakter af häradet var så betydlig, att husen hördes dallra och takpannorna bullrade af rörelsen. Häradet omfattar 22 socknar och beboddes år 1805 af 7,699 personer
Det finns en legend om Pernå sockens ursprung, att en skotsk adelsman Teet af Pirn, som tjänade Birger Jarl under andra korstågets tid (ca. 1248-50 eller 1238-39) kom till östra Nyland och lät bygga....
Inga säkra bevis finns för Sigrids existens och hennes existens bestrids av många moderna historiker. Olika historiska källor ger divergerande uppgifter om Sigrid Storråda: isländska källor, Saxo, Adam....
Skoglar-Toste eller Sköguls-Toste var, enligt Snorre Sturlasson, en svensk storman under 900-talet. Skögul betyder "kamp", "strid". Han ska ha varit far till jarlen Ulf Tostesson och Sigrid Storråda.
Jag tar tacksamt emot tips,ideer och synpunkter angående sidan och dess innehåll. Framför allt är jag intresserad av gamla släktfoton och berättelser som kan finnas liggande lite varstans i stugorna. Om du hittar felaktigheter på sidan (dom finns, jag vet) är jag tacksam för om ni gör mig uppmärksam på detta.